11 september-attackerna var en serie terrorattacker utförda mot USA den 11 september 2001.
Självmordsattackerna utfördes av 19 personer med kopplingar till Usama bin Ladin och al-Qaida. Personerna kapade fyra amerikanska passagerarflygplan; två av dem flögs in i World Trade Centers tvillingtorn på Manhattan i New York. Det tredje flögs in i USA:s försvarshögkvarter Pentagon och det fjärde kraschade på ett fält i Pennsylvania. Totalt dödades 2 986 människor i attackerna.

11 september-attackerna ses som en av de mest betydelsefulla händelserna hittills under 2000-talet vad det gäller ekonomiska, sociala, politiska, kulturella och militära effekter i USA och många andra delar av världen.

Var var du någonstans när det hände?

Japp, nu är den här igen! den dära känslan som jag hatar mest på jorden, den dära känslan när man bara vill spola tillbaka allt och få det ogjort elr få vissa saker gjorda, Fick världens ångest attack inatt , men har inte berätta för ngn .. så jag berättar det nu ist! och viss vet att det är konstigt att jag inte vågar säga det till mina kompisar och skriver det på bloggen ist! men det känns så mkt bättre .. annars kmr jag bara bryta ihop och då kmr alla bara tycka synd om mej, vilket jag hatar för den delen! att alla ska tycka synd om mej, jag vet att ni bara vill vara bra kompisar och hjälpa mej osv, men ibland behöver jag min tid. Skulle bara vilja försvinna just nu och aldrig mer komma tillbaka, ni vet .. vara hon som bara försvann och hon som ingen minns elr vet av. oftast när jag får mina ''ångestattacker'' så börjar jag grina, blöda näsblod och vill bara hitta ngt att skära mej med elr ngt vasst att skära av halspulsådern med. vad finns det att leva för ? alla kan svika, ens familj, bästa kompisen, djuret osv! ja, alla kan svika nuförtiden! Man klarar sig nog utan sina kompisar! bara man är tillräckligt stark.. livet går att leva, det är bara det att det blir snäppet svårare att leva. Vill bara lämna allt och gå och aldrig mer komma tillbaka! vill inte se all smärta i världen och vill inte känna den i mej heller, det gör alldeles för ont att leva, det är alldeles för svårt för; Johanna maria alexandra folke. Snart är jag bara ett minne blott och ni kmr säga men är det ngn som vet vart den där johanna folke tog vägen ? nääe, såg henne typ för 8 månader sen. Ni kmr inte minnas mej, ni kmr inte ens veta vem jag är/var!

Nu har det gått typ.... 1 år och nåra månader! jag fattar inte vart tiden tar vägen, och varför ska man vara så himla LEDSEN hela tiden? men allt går att dölja med ett leende, och ingen äre som märker heller, egentligen har jag ingen andledning till att vara såhär sur nu, men jag är det i allfall, för allt är över nu... eller det är inte över, det är PÅBÖRJAT, alltid är det någonting som kommer ivägen, och jag känner att du inte bryr dig om mig, det blir bara CRAP av alltihopa, jag känner mig hatat och utstött och jag vet inte vart jag ska ta vägen, jag vet inte vilka vänner jag kan lita på, eller prata med om vilka saker, för vissa saker, är det sånna som man inte säger.
jag vet att du älskar mig, men jag känner ibland att du blivit avskräckt för om du svarar fel på en kuggfråga så åker jag till mmama. och det vet du, jag förstår att du verkligen försöker, och du lyckas, också! men ibland räcker det faktiskt inte till, och det är så jag känner mig lost, och jag är ledsen.. jag sa"hur känns det att alltid få mig att gråta" jag gick in på toan och grät, och vad gjorde du när jag kom tillbaka? du stog och lagade mat, sa inte så himla mycket, men sedan så låg jag och stirrade in i väggen och inte åt av maten du gjort till mig, och sedan sa du "kan vi inte spela spel!? nej sa jag, du försökr alltid för mig, du säger jämt att jag är taskiig när jag säger en del saker, och det är klart att man kan vara det, men ibland blir det faktiskt bara så, man är arg ibland, och en del måste i allfall vara leva med det, jag vet inte varför jag skriver!!?!?!?!?!? VAD ÄR DET FÖR HIMLA FEL PÅ MIG?!?!?!?!?!?!?!? jag känner mig så lost och jag vet inte vad jag ska göra!!! jag vet ingenting just nu, och det känns bara som om det viktigaste är att jag ska hitta mig själv hur det nu ska gå till, jag vet ingenting om mig själv, och jag hatar livet, jag vet inte varför det är så, även fast jag fått ut det mesta som jag vill känns det ändå meningslöst, men ska inte hta folk med att bli nedslagna, och skit, OCH DU BESTÄMMER inte ÖVER MIG!!!!!(en annan person) du ska inte göra upp en lista regler som jag måste följa!! jag sköter väl mitt eget liv: "jag vill inte göra som du säger" "men gu vad taskigt då kommer jag inte ställa upp för dig när du behöver mig" MEN NÄR BEHÖVER DU MIG DÅ?!?!?!?!? DU BEHÖVER MIG NÄR DU MSÅTE TÅRKA TÅRARNA jag DUGER inte annars! och jag är så himla trött på det, verkligen!!! jag vet verkligen inte vad jag ska göra, men vad gör man? jag vet varför jag gör som du säger, även fastd jag inte vill.. för du är min **** och jag vill inte förlora dig! verkligen inte, fast egentligen är inte inte så farligt som det verkar, men det är såhär jag känner även fast det inte är så! jag lovar, och varför skulle jag säga någonting som jag inte menar?!?!?! jag fattar INGENTING?!? vad är det för värld vi lever i? vad gör jag här?!?! vad är det som händer med mig!!!?!?!?!?!?! SHIT.... :'( jag hoppas inte tårana kommer snart för jag orkar verkligen inte det, och jag vet inte hur många jag har fällt denna vecka, gränsen går vid tomma ord och uttryck, men att sedan försöka att göra det man tänkt och verkligen försöka med det också! shit, varför äre såhär? :S jag fattar verkligen INGENTING, jag säger det ingen: JAG FATTAR INGENTING!! vad gör jag här? vem är jag????!? varför ska jag vara så HIMLA KONISG, och säg inte att jag inte är det. för jag vet att folk säger det när jag inte hör, och ni vet, ryktet går, rykten går om alla, men det är inte så himla trevligt alla gånger, shit, nu kommer typ tårarna, och jag som inte har någon andledning, jag bara skriver av mig, seriöst, detta är superjobbigt för mig, och det känns inge bra alls om jag ska vara ärligt, det känns jobbigt, ingenting annat! :( nu känner jag bara att jag vill lämna livet, men jag vet att jag inte ska det! för jag kan inte" man kan inte vara lämna allt! '' och hur kan man ens tänka tanken, shit livet är BLÄ!! jag har inte en andledning att tänka det, men det är skit att någon ska gå runt och må dåligt, jag vill verkligen göra någonting åt mig, men vet ni vad jag är? jag är ful & äcklig och alltihopa, och det känns verligen som att jag inte är ensam om att tänka det, jag vet iiiiiiinte varför, jag måste ha skrivit nordeuropas längsta skrivining nu, känns det som.. jag har ont i fingrarna, och ändå har jag bara skrivit i typ 10 minuter, jag vet inte vad jag ska skriva heller, utan jag låter bara "fingrarna svepa över tangenterna" som Hanna brukar säga.. fast hon tänkte ju slå ner mig, eller hur var det??? jag vet inte vad jag ska göra, jag har i allflall fått tillbaka sandra som kompis, har verkligen saknat henne, men nuuu. jag har fler fiender än vänner känns det som, och det känns somsom alla går runt och kollar snett på mig och skit, det känns inge bra alls. GUD livet kan inte vara värre, kan det? och åter igen: jag har inte en enda andledning att tycka det, men bläbläbläb!?!?!?!?!?!???!!!!!!!! jag vill ju att allt ska vara perfekt, men i denna ålder, så måste ju alltid någonting vara skit, är det inte spå? ni lär ju bara skummläsa endel av detta, för jag fattar verkligen om man inte orkar läsa 9349 tecken ,som jag just där skrev, fast nu är det lite mer, och nu känns det lite bättre faktiskt.

over and out, i love you /Johanna